Työterveyslääkäri

Företagshälsovården (FHV) i Sverige – nya experiment

Työterveyslääkäri
2010;28(3):70-71
Peter Westerholm

Näin naapurissa – Katsaus Ruotsin työterveyshuoltoon

Tässä lehdessä jatkuu katsaus Ruotsin työterveyshuoltoon. Kirjoittaja on STLY:n ruotsalainen kunniajäsen, suomalaissyntyinen Peter Westerholm, joka on työskennellyt monissa merkittävissä tehtävissä niin Ruotsin työterveyshuollon aitiopaikoilla kuin maailmallakin, mm. työterveystieteiden epidemiologian professorina Arbetsmiljöinstituutissa vv. 1989-2000, edelleen Arbetslivs-instituutin ja Uppsalan yliopiston emeritusprofessorina. Lisäksi hän on ICOH:n johtokunnan jäsen vuonna 2009 alkaneena kolmivuotiskautena sekä ICOH:in johtokunnan Ethics and Transparency -työvaliokunnan puheenjohtaja. Osa 3/4.

I två tidigare spalter om FHV i Sverige har jag beskrivit händelseutveckling i stort och hur offentliga utredningar om FHV avlöst varandra. Det har kokat ihop till FHV som en krympande bransch med cirka 5.000 anställda som verkar på en marknad kännetecknad av hård konkurrens och låg lönsamhet. Många FHV-enheter försöker profilera sig som strategisk företags(hälso)partner med ett bredare utbud av företagsstödjande tjänster. De "traditionella" tjänsterna (rehabilitering, hälsokontroller, arbetsmiljöarbete) står dock för den största delen av företagens omsättning. En strukturomvandling pågår innebärande att små företagshälsor läggs ner eller köps upp av större.

Regeringen har nu återigen tagit upp frågorna om FHV roll och ställning i hälso- och sjukvården och socialförsäkringssystemet. Den höga sjukfrånvaron i Sverige är ett nationellt problem. Sverige leder Europa-ligan. Det bör dock nämnas att Sverige är det enda land i Europa som använt sjukförsäkringen som huvudsaklig väg ut för dem som slutar arbeta före pensionering vid 65 år. Andra länder har valt andra lösningar. I Sverige finns därför ett stort antal personer med långa sjukskrivningstider som sträcker sig över många år. Några ord är på sin plats om "Ohälsotalet" i Sveriges offentliga statistik.

Ohälsotalet är en storhet som återkommer ständigt i Försäkringskassans statistik. Det utgörs av antalet dagar med utbetalad sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning (det hette tidigare förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna 16–64. Alla dagar är omräknade till "heldagar" – t.ex. två dagar med halv ersättning blir en dag.

Som bilden «»1 visar kan vi se ett minskande ohälsotal under 2000-talets första del med början 2003–2004. Regeringsskiftet i Sverige i oktober 2006 tycks inte ha lämnat något avtryck. Likafullt gjordes bedömningen att ohälsotalet är alldeles för högt och att något måste göras.

Regeringen har stramat upp principerna för sjukskrivning och prövning av arbetsförmåga mot nuvarande arbete och arbete vid samma företag (dag 1–180) och arbete på den reguljära arbetsmarknaden (dag 181–365 och därefter). Rehabiliteringskedjan infördes 2008 med fasta tidsramar för åtgärder syftande till återgång i arbete. Man har satt in en "bortre parentes" för sjukpenning. Syftet är renodling av sjukförsäkringen. Den betalar ersättning vid funktionsnedsättning orsakad av sjukdom. Vid arbetsoförmåga av annan orsak än sjukdom skall annan form för bidrag sättas in. Nu har erfarenheten visat att det inte fungerar riktigt så enkelt. Vissa uppmjukningar har fått införas. Förslag om utnyttjande av företagshälsovården (FHV) har väckts för att förstärka rehabiliteringskedjan med effektiva tidiga åtgärder och knytning till arbetsplatsen. Som motiv har nämnts att Hälso- och sjukvården konstaterats ha endast svaga kontakter med arbetsplatser.

Årets nyhet är att regeringen nu har fastställt former för ekonomisk stimulans till FHV i sin förordning 2009:1423 om bidrag till företagshälsovård. De innefattar följande former av bidrag:

Grundbidrag – högst 10 € per anställd och år vid företag ansluten till en av Försäkringskassan godkänd FHV-enhet. Vid företag med < 20 anställda gäller maximibeloppet per anställd 20 €.

Tilläggsbidrag för läkarbesök – Bidraget till läkarbesök inom FHV är 35 € per läkarbesök, dock max inom en total anslagsram 10 milj €.

Tilläggsbidrag för koordinerade insatser – detta utgör den viktigaste och största delen av statens stimulans till FHV. Bidraget uppgår till 450 € per insats

Bidraget till kostnader för medicinsk service uppgår till max 10 € per anställd och år. Man med att den verkliga kostnaden blir betydligt lägre än den maximala kostnadsramen.

Av statliga medel reserverades 55 milj.€ – dock oklart under vilken tid. Dessa pengar skall användas för att medicinskt förebygga, utreda och behandla alla slags sjukdomar och skador. Syftet är att öka anställdas möjligheter att återgå i arbete genom tidiga insatser. Försäkringskassan ska godkänna företagshälsovård som uppfyller fastställda kvalitetsnormer och betala ut bidraget(n). Samtidigt reserverades av statliga medel också 3 milj € för utbildning av FHV personal. Som villkor för Statens stöd gäller att arbetsgivarna svarar för en minst lika stor andel som staten vad gäller bidragsformerna 1–3.

Detta är ett koncentrat av den förordning som meddelats av regeringen (socialdepartementet).

För detaljerad information se Föreningen Svensk Företagshälsovård (FSF) hemsida på Internet: www.foretagshalsovard.se/nyhetsbrev/2010/februari/fsfs---allmanna-information-om-statens-stimulans-av-foretagshalsovard/

Jag har inte plats att ge någon kommentar till detta program i denna spalt. Det är fortfarande ganska färskt. Den uppmärksamme läsaren av Työterveyslääkäri ser sannolikt redan här att den statliga satsning som i Sverige görs på FHV i huvudsak gäller försäkringsmedicin med bedömningar av funktionstillstånd och arbetsförmåga. Om prevention och förebyggande tjänster talas inte mycket. Och om främjande av hälsa i arbetet hörs inte ens viskningar. I nästa spalt avslutar jag serien om svensk företagshälsovård med en samlad recension av det läge som Sverige nu har landat i.

Peter Westerholm
peter.westerholm@medsci.uu.se